Varför åkte jag till just Tjeckien? Det är en vanlig fråga, från både Svenskar och Tjecker. Varför valde jag inte Italien eller Spanien, speciellt eftersom jag pratar spanska redan. Varför inte åka till ett varmare, rikare, vackrare land? Varför just Tjeckien?
Det korta svaret är: bra folk och bra öl, men det är egentligen långt från sanningen. Jag valde Tjeckien för att det ligger nära mycket, mitt i smeten, och för att det är öst utan att vara för mycket öst, om ni förstår vad jag menar. Jag ville ha något annorlunda men inte alltför långt bort. Ett land där jag inte skulle behöva vara rädd (jag hade en bestämd uppfattning om hur farligt Rumänien var) men där det inte är som i Spanien. Frankrike kändes för franskt, England för vanligt och Tyskland för tråkigt. Lettland för litet och Serbien för komplicerat (pga mer pappersarbete, det är ju utanför EU), Slovakien glömde jag bort och Ungern sa ju nej så jag dissade det.
Jag har insett hur mycket enklare det kanske hade varit i Spanien. Kulturkrockar i alla ära, men jag hade i alla fall kunnat språket. Italienska kan man nog lära sig flytade på ett år, likaså franska om man verkligen har motivationen. Kanske kan man lära sig tjeckiska på ett år, men det är lite en annan nivå. Jag har lagt ner massvis med timmar på kasus, verbformer, ordlistor och filmer. Men det är förbaskat svårt. Antalet låneord är litet och grammatiken är helt annorlunda på många punkter.
Så det blir svårare. Jag är expert på för höga krav på mig själv, men samtidigt inser jag att jag, trots massa plugg och 7 månader här, fumlar när jag ska beställa mat på restaurang. När en lärare idag frågade saker om Sverige hade jag svårt att svara. Midnattssol hit och jultraditioner dit. Normala samtal med en människa fixar jag om det inte blir allt för komplicerat, men... det är så oändligt mycket som fattas. Det finns så många synonymer och så många dubbel och trippeltydiga ord att det bara går runt. Långa och korta vokaler och mjuka och hårda konsonanter. Det gör livet mer komplicerat, specielt på den sociala fronten. Ibland vill jag bara ge upp.
Så om man vill åka någonstans som EVS-volontär? Vad är mitt råd? Åk hit. Åk till Rumänien, åk till Polen, åk till Litauen eller Ungern. Hit kommer man aldig annars. Man kan flytta till Spanien lite spontant, till Italien eller till England. Men till Lanškroun är det svårt att hitta, speciellt utan det skyddnsnät som EVS ger. Samma sak med Erasmus eller andra utbytesprogram. Utlänningar kan man hitta överallt. Men vanliga människor, såna kan vara sällsynta.
Plus att det är mycket coolare med något lite udda. Sen vad jag ska ha min tjeckiska till.... tja, det får jag väl se i framtiden.
Men nu ska jag återgå till min tjeckiskabok och försöka avsluta Bratři Lvi Srdce (Bröderna Lejonhjärta).
Dobrou noc!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar