Så efter att man översköljs av positiva kommentarer om Sverige, vad svarar man? Att vi är så himla bra?
Jag säger inte att Tjeckien är ett dåligt land, men i Sverige har vi en helt annan situation. Jag har så svårt att ta emot allt beröm. Alla historier om hur fantastiskt Sverige är. Ska jag börja prata om klyftorna i samhället som bara blir större? Eller om arbetslösheten? Om alla människor som faller mellan stolarna och hur mycket pappersarbete som krävs för saker som i Tjeckien inte betraktas somså stora?
Vi är inga supermänniskor. Jag vill inte jämföra, hatar den där sprickan det skapar mellan mig och andra när jag, händelsevis, klagar på vissa saker i Sverige. Om att jag inte vet vad jag ska studera, att jag tänker försöka något och sedan prova något nytt om jag inte trivs. Här har man inte en andra chans till universitet, utan att betala ganska stora summor pengar. Studiebidrag existerar inte. Jag vill inte påstå att folk är avundssjuka, men när folk vill veta är det jobbigt att svara. Jämföra en lärarlön här i Tjeckien med en svensk lön… det är jobbigt. Det är aldrig roligt att prata om pengar.
Min "lön" här i Tjeckien är inte alls mycket lägre än de jag jobbar med. Det känns pinsamt.
Vilket i-lands-problem jag har. Men jag vet inte hur jag ska hantera det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar