66 Österrike - Raukousko

Nu är jag hemma igen. Mitt i natten, när jag gick hem från bussen hörde jag kyrkklockan slå två gånger.

Vi åkte i torsdags kväll, bussen var halvfull, vi var nog en 20-25 personer totalt. Att sova en hel natt på buss var ingen hit, var ganska mörbultad redan innan vi gav oss ut i backen i fredags morse. Gjorde snygg entré genom att vurpa inför halva gruppen i slutet av första åket. Men jag kom ju ner i alla fall. Trillade bara 8 ggr totalt.

95% av åken kom jag dock ner sist, men de väntade på mig alltid, vi hade små stopp genom backarna så ingen skulle halka efter alltför mycket. De hade allihopa snygga carvingskidor, men jag hade Lenkas gamla (inte så bra) skidor, kanske kan skylla en del på det. Inte bara det, de hade åkte mycket mer skidor än mig. Att inte åka något alls på fem år (undantaget en förmiddag för 2 veckor sen) och sen åka till Österrike kanske inte är en så bra idé. Jag ser att det är lite skillnad på Lofsdalen, Sälen och Österrike. Men jag njöt av det i alla fall och har en hel del träningsvärk som bevis! Försökte utmana mig själv, våga mer, men jag är och kommer aldrig bli en skidfantast(tyngden på dalskidan, älskling!). Jag är inte så bra på adrenalinkickar heller. Jag föredrar att flytta till udda länder, lära mig udda språk och försöka överleva. Istället för att åka skidor i 80 km/h. Jag var bara uppe i 68 km/h. J

Vi hade två mulna och snöiga dagar, men under söndagen var det strålande solsken. Temperaturen låg mellan -11 och -14 grader, snön var helt ok men ibland blev det lite för mycket is och snöhögar mitt i backen. Långa backar, omväxlande svåra och enkla, det fanns lite av allt. Vi var på olika ställen varje dag, för omväxlings skull. Andra dagen var området litet, bara röda pister nästan, men sista dagen var det lite svart med på pistkartan. Illa. Den "bästa" backen hade en liten svart bit, verkligen riktigt brant, usch och fy. Jag plogade ner en bit och sen kunde jag ge mig på att svänga. Men det krävdes en del, kände mig mesig som inte vågade när de andra bara kastade sig ut. Galningar! Men de klarade sig och det gjorde jag ju också. Fick sällskap i de snällare backarna också.

Sen är det alltid mysigt att vara på skidsemester! Känslan utanför backen är nästan bättre än själva åkningen… choklad, te (med specialingrediens tillsatt) och "vitaminer" i backen. Träningsvärk på morgonen. Upp tidigt, på och av med pjäxor, rufsiga frisyrer och liftköer. "Ice, bitte!"

Plus att jag måste tillägga att Österrike är så… Österrikiskt! Vi bodde i någon slags jaktstuga, åt frukost och middag under en uppstoppad falk och två uppstoppade illrar. Trähus, deras roliga språk, hehe, och på cafeer och restauranger hade de lederhosen. På riktigt. Hur mycket turistjippo är det? Hur mycket sanning?

Tjipp och hej, återkommer senare i veckan. Ska ju på kurs nu snart!