Jag hade utsikt över hela lilla Rozmberk från mitt rum! |
Vi har dessutom lärt oss massa saker, tror jag, pratat om kultur och om EU och EVS och allt det där vi borde veta. Mängder av post-its har använts, i många färger och former för att förtydliga saker. Väldigt pedagogiskt måste jag påpeka, samtidigt som det är lite klurigt att koppla ihop mitt liv och mitt projekt med alla de där smarta teorierna de berättade om. De är inte så enkla när man väl står där. Om det plötsligt skulle uppkomma problem i Lanskroun kanske jag funderar på dem men jag vet inte riktigt hur användbara de är. Intressanta, men… tja. Jag kände mig dock inspirerad (väldigt inspirerad!) men som alltid var det deltagarna som gjorde kursen. Det var många tyskar, men även Ukraina, Jordanien, Rumänien, Finland och några till. Så jag fick prata lite svenska till och med! En människa som vet var Houtskär ligger, det kändes bra. Vi bor inte så långt från varandra heller. Så visst har man knutit kontakter. Dessutom är det ju alltid trevligt att ha husrum om man vill resa runt lite. :)
Vi hade tjeckiskalektioner och pratade en del tjeckiska. Så mycket vi kunde, men det är svårt. Men det är ju alltid nyttigt att öva sig, och dessutom blev det ju lite extra intressant när man hade så många andra pråk närvarande. Folk jämförde och vo pratade mycket om det, ord som liknar varandra och var kopplingar finns mellan olika språksystem. Jag gillart’! Vissa kunde mycket och andra lite, beroende på hur länge de varit här och var de bor. Exempelvis ser man att de som bor i småstäder lär sig mycket fortare än Pragborna. En kille var från Slovakien och kunde ingen engelska knappt, men han förstod ju tjeckiska så vi fick öva med honom :) Tjeckiska och slovakiska är väldigt lika, de förstår varandra men jag tror slovakiskan är mjukare, mer som ryska.
Vissa av oss tog en fika i Prag innan vi gav oss av hemmåt. |
Resan dit var bra, men efter förra blogginlägget så gick det lite på tok dock. Jag hade köpt tågbiljett till Rozmberks tågstation men när den kom så såg jag bara skog. Folk i tåget ställde sig upp och tittade på mig när jag började gå av, lite som ”stackars utländska flicka som inte vet vad hon gör”. Jag sa att det var dit jag skulle. Konduktören (som även var lokförare) kom ut och hjälpte mig. Jag såg bara skog och skog och ett övergivet hus runt tåget, blev lite orolig. Jag frågade honom var Rozmberk låg och han pekade på en liten stig. 5 km ditåt sa han, det finns varken närmre station eller buss härifrån. Så jag fick helt enkelt gå. 45 minuter senare var jag framme och steg in i vårt slott! Fick vänta in alla andra, som hade varit smarta nog att läsa resinstruktionerna och tagit buss istället :) På vägen hem (trots att jag inte hade tågbiljett, den köpte vi av konduktören) så fick vi i alla fall skjuts till stationen. Tåget skumpade iväg mot Praha.
Rozmberks station, när vi stod och väntade på tåget hem! |
1 kommentar:
underbart och toppen! bara att gratulera alla 22! kram
Skicka en kommentar