Under veckan har jag fått tillfälle att utforska Pivovar, ett gammalt bryggeri som man har byggt om till gym och bar, i en ganska skön kombo. Var på Zumba igår kväll, förväntade mig värsta Friskis-passet, men det var inte så farligt. Det var lite mesigt, de hade typ 4 min paus mellan alla låtar, så alla gick och drack vatten. Inget flås inte, jag vill ta med dem på utejumpa på friskis eller ett ordentligt danspass! Någon dag ska jag få dit Lenka.. hon skulle nog gilla det. Zumban avslutades traditionsenligt med en öl. Eller två, eller tre. Trevligt trevligt. Lite skvaller och massa prat om massa saker. Det gillar jag. Dessutom har jag nu flyttat in i mitt kök, det minsta rummet. Här (sitter i köket nu) har jag ett bra element och jag fryser inte så mycket om jag bara ha en tröja på mig. Det är svinkallt inne kan jag tala om, det är varmare utomhus, för det mesta. Ska komma på någon bra lösning tills i vinter…
Jag börjar inse hur svensk jag är, ibland dyker såna där känslor upp och man ser att jag är lite annorlunda. Runt om mig gör folk saker jag aldrig skulle få för mig, men sånt som är väldigt ok. Ett mail som jag aldrig skulle skrivit, men ack vad bra att det skrevs. Idag ska jag kanske gå ut med grannarna, ett par i min ålder. Marta, min hyresvärdinna, försökte tåta ihop oss med argumentet att de kan engelska. Lite engelska i alla fall. Men ingen tid sades, inget bestämdes. Ska jag gå över till dem? Knacka på dörren och komma oinbjuden? Det skulle i såna fall vara första gången sen lågstadiet. Gör man så? Inte i Sverige, om man inte är väldigt bra vänner eller släkt eller så. Eller? Kan man göra så i Tjeckien? Tänk om jag stör? En del av mig vill utmana mig själv, gå ut ur min säkerhetszon. Vad spelar det för roll egentligen? Jag kan ju skylla på att jag är just utlänning.
Jag har försökt förklara vissa kulturella grejer för Radka och hon gjorde stora ögon. Jag kanske överdriver när jag pratar om det, men det finns där i oss och då märks det att jag är ganska långt ifrån Sverige på vissa plan. Vi skrattade länge åt hur vi inte vill vara till besvär. Man behöver lite perspektiv på sånt där ibland, för att utmana sig själv återigen. Folk som vågar "tränga sig på" lagom mycket får mycket fler vänner, sa en klok vän för inte alltför länge sen. Och grannen Lukas verkar vara trevlig, Marta försäkrade att han var en "bra pojke". :) Får se hur det slutar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar