fredag 17 september 2010

16 Tjeckiska och massa kasus…

Tjeckiska är ett galet svårt språk. Jag hade liksom intalat mig att jag skulle lära mig det bra under det här året, men jag har reducerat mitt mål till att kunna kommunicera någorlunda bra så snabbt som möjligt och sen kanske kunna prata ok i juni. Mycket på grund min första lektion i tisdags. Det är min handledares syster som är min tjeckiska-lärare, egentligen jobbar hon på apotek, men den titel skrivs likadant som lärartiteln, så det fick bli hon. Hon är trevlig men jag vet inte riktigt hur detta ska gå. Efter att ha pratat lite uttalsregler så börjar hon duka upp tjeckiska kasus på bordet. Det är hur man böjer substantiven efter vad man vill att de ska säga. Till exempel, om jag ska säga ”till jobbet” så måste jag använda en annan form av ”jobbet” än om jag ska säga att jag ”är på jobbet”. Det finns 7 olika kasus och 14 olika regelbundna sätt att böja dem. Plus lika mycket till i plural. Det är sisådär 196 former, plus då adjektiven som har nästan lika många till. Jag hamnade lite i chock där ett tag… Får se hur detta slutar. Hon lyckades liksom mosa lite av mitt outtömliga språkintresse.

Annars så fungerar det väl med språket. Jag pluggar en hel del, men jag har svårt att prata. Förstår gör jag dock en hel del, lyssnar jag noga så kan jag nästan förstå samtalsämnet och om de pratar direkt till mig och tar det lite långsammare kan jag koppla det mesta. Inge direkt avancerade budskap men det går in i alla fall. Dock är det inte så enkelt med socialt prat, speciellt inte på jobbet. Men om folk har lite tålamod kan jag få fram en del. Jag försöker klämma in så mycket tjeckiska som möjligt i alla engelska konversationer, mest för att visa för de som inte förstår engelska att jag verkligen försöker. Sen att man gör en del missar… tja. Det får man leva med. Kan bli ganska roligt J

För att sammanfatta hela språk-grejen: det är oerhört frustrerande. Språk är makt och jag blir så beroende av att någon översätter. Samtidigt som det är roligt, jag vill verkligen! Jag kan klara det om jag bara lägger manken till! Håll tummarna!

Så, nu fick ni lite språk-nörderi på köpet!

Förresten, jag har en adress! Linnea Hagblom, Sokolska 300, 563 01 Lanskroun, Czech Republic.Så nu vet ni var ni ska skicka era semestervykort. Min ringklocka är den understa (tror jag), om nu vill komma förbi någon dag på lite linssoppa.

1 kommentar:

Anonym sa...

meeen... klart du klarar det!

mamma