Bröllop för med sig en viss känsla. Lenka hade i månader gått och planerat, oroat sig, sett fram emot innan lördagen. Denna lördagen var det slut med allt det och hon blev äntligen Lenka Kovářová istället för Honzalová. Det var nog ingen enkel resa men nu har hon svarat i telefon en gång med Kovářová och det kändes tydligen inte så konstigt.
I lördags gjorde jag mig redo, på med min lila klänning, vita högklackade skor, hårspray och så iväg. Jag var också nervös, fast Lenka och Petr var nog ännu nervösare tror jag. Det var nog runt 100 personer i kyrkan, prästen passade på att prata mer om Jesus än om brudparet och när äktenskap väl nämndes var det prövningar det talades om, men till slut sa de "ja". Ringarna blandades ihop och kyssen blev lite pinsam, men en och annan tår kunde man hitta på gästernas kinder.
Det var fotografering, med familj, vänner, olika vinklar och bakgrunder och jag är nyfiken på hur de ser ut. Men de kommer inte förrän nästa vecka. Och då är jag hemma. Men Lenka har lovat mig att hon ska skicka mig några :)
Familj och släkt var på bröllopsluch och resten, vi åt på pizzerian i stan och de planerade sista biten av sin bröllopspresent till Lenka. Inte förrän vid 7-tiden begav vi oss iväg till själva festen. Jag säger bara en sak:
Tjecker vet hur man festar.
Halv fem gav vi oss av hem. Jösses amalia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar